Att skruvar finns i otaliga utformningar för att passa alla tänkbara ändamål är säkert. Men varför ser de ut som de gör med olika huvudformer, gängor och färger? Utseendet på skruven ger en vägledning om vad den lämpar sig bäst för. Några detaljer kan vara bra att lägga på minnet, så blir valet i affären lättare att göra.
Huvudet kan vara...
... likt en trumpet.
Denna skruvskalle är försänkande, dvs drar sig ner i underlaget. Den är vanligtvis helt slät under skallen för att inte göra åverkan och riva upp underlaget. En gipsskruv är ett vanligt exempel på en skruv med trumpetskalle.
... försänkt och med så kallade rillor under.
En trallskruv är ett typiskt exempel på en sådan skruv. När skruven drivs ner i träet fräser rillorna spår och lämnar utrym- me för skruvskallen, som ska ner en bit under träytan.
... kullrigt.
Ett kullrigt skruvhuvud passar att använda då skruven inte går att försänka i underlaget, t ex i ett metallbeslag eller en plåt. Därför är dessa skruvar ofta helt platta under skallen.
... kullerförsänkt.
Här är skallen försänkt just för att användas där underlaget till- låter det. Den här typen av skruv används ofta där man vill ha ett synligt montage.
... sexkantigt.
Dessa skruvar används ofta i grövre träkonstruktioner för att de tål större påfrestningar än många andra skruvtyper. Både skruvar och bultar kan ha sexkantiga huvuden.
Smarta skruvar - Rätt bits till skallen
För att skruven ska kunna skruvas i ordentligt måste det finnas ett tillhörande bits eller en skruvmejsel som passar till spåret. Ibland medföljer bits i skruvlådan, annars står det på kartongen vilken typ av bits som ska användas. Använder man fel bits förstör man lätt spåret i skruvskallen och skruven blir omöjlig att driva in. Spåren i skruvskallarna benämns olika, beroende på fabrikat eller utseende, t ex Torx, fyrkantsspår, Philips och Pozidriv.
Smarta skruvar - Skruvspets
Gemensamt för de flesta skruvar på marknaden är att de på ett eller annat sätt är självborrande, dvs att de är utformade så att de ska minska risken för sprickbildning. De olika spetsarna kallas dock olika, t ex borrspets, sågtandad och skuren spets. De olika spetsarna lämpar sig för olika typer av montage.
Smarta skruvar - Vanliga skruvar
Trallskruv
Skruv med självborrande spets och ibland rillor för att lätt drivas ner i träet utan att riskera sprickbildning. En trallskruv ska klara tuffa väderförhållanden, varför den bör ha hög korrosions- beständighet eller vara av rostfritt stål.
Träskruv
Borrspets och sågtänder i gängor utmärker ofta träskruvar. Det ska underlätta indrivningen, samtidigt som skruven har en självborrande effekt för att slippa sprickbildning.
Gipsskruv
En gipsskruv har ofta ett så kallat PH2 (Philips 2)-spår i skallen. Det är ett spår som får skruven att sitta fast lite bättre på bitsen, vilket underlättar vid gipsuppsättning. Var uppmärksam på att längden på gipsskruvarna varierar beroende på om de ska skru- vas i enkel eller dubbel gips.Dessutom kan de variera i utförande beroende på om de ska skruvas i trä- eller stålreglar.
Fransk träskruv, även kallad ”fralla”
En skruv som passar bra att använda i kraftigare träkonstruktioner utomhus. Det sexkantiga huvudet ger bra grepp åt en hylsa eller ett bits och gör att man kan lägga an mycket kraft då man skruvar. Skruven har gängor och behöver vanligtvis inte förborras. Under skruvskallen kan man lägga en bricka för att undvika att skallen går för djupt ner i träet.
Sexkantsbult
Till bultar krävs att man förborrar hål. Extra snygg infästning blir det om man försänker för skallen genom att borra ett något större hål för just den. Bulten sätts i hålet och dras åt med tillhö- rande mutter.
Vagnsbult
Vagnsbulten har en rundad skalle och är ofta blankförzinkad. Det gör att den lämpar sig för montage i konstruktioner där man vill att infästningen ska synas. Det kan t ex vara vid infästning- en av en stolpe till ett trappräcke. Vagnsbulten ska alltid monte- ras med en tillhörande mutter och bricka.
Farmarskruv
Farmarskruven utmärker sig av det sexkantiga huvudet och tätningsringen under. Skruven har ett specifikt användnings- område: att skruva fast plåt mot träregel. Den lilla tätnings- ringen hindrar vatten från att tränga ner under plåten genom skruvhålet.
Smarta skruvar - Checklista och tips
Att skruvar finns i otaliga utformningar för att passa alla tänk- bara ändamål är säkert. Men varför ser de ut som de gör med olika huvudformer, gängor och färger? Utseendet på skruven ger en vägledning om vad den lämpar sig bäst för. Några detaljer kan vara bra att lägga på minnet, så blir valet i affären lättare att göra.
Skruvens tillverkningsmaterial
Skruvens egenskaper be- stäms inte bara av hur den profilerats utan också av vilket material den är tillverkad av. En mässingsskruv
t ex är relativt mjuk och passar bäst för dekorativa infästningar, som synliga beslag. Stål, som är det vanligaste skruvmaterialet, kan behandlas på många olika sätt för att få passande egenskaper.
Gängor
Det finns många olika gängor på skruvar. De skiljer sig åt genom gängornas djup, hur tätt de gängats, hur vassa de är och vilket material de är tänkta att skruvas i. Allt noga uträknat för att ge ett så stabilt montage som möjligt. Gängans utformning är sällan något att behöva ta ställning till. Har man bara gjort rätt skruvval för sitt projekt så kommer rätt gänga automatiskt.
Ytbehandling av skruv
Minst lika viktigt som skruvens uppbyggnad är hur den ytbehandlats. Främst är det avgörande när man väljer en skruv för utomhusbruk. En sådan skruv bör ha någon typ av rostskyddsbehandling för att stå emot korrosion.
Skruvlängd
Skruven ska vara dubbelt så lång som tjockleken på det du ska skruva fast.
Skruvdragare
Jämte hammaren är skruvdragaren snickarens bästa vän. Det finns varianter från minsta lilla 4-voltsskruvdragare till kraftiga 36-voltsmaskiner med slagfunktion. Verktygets storlek och kvalitet bör anpassas efter användaren och efter hur mycket det faktiskt används. För de allra flesta räcker en liten smidig 12-voltsmaskin till alla de vanligaste jobben.
Bitsset/skruvbits
Utbytbara skruvmejselspetsar som passar till olika skruvhuvuden. Kompletteras med ett tillhörande handtag men kan även användas till skruvdragare. Ska man sammanfoga två trästycken kan man skråspika. Exempelvis ligger det ena trästycket vågrätt och det andra stycket ställs ovanpå, lodrätt. Spiken slås i nedtill på det lodräta trästycket i 45 graders vinkel och ner genom det vågräta. Samma tillvägagångssätt kan tillämpas med skruv. Tekniken kan användas t ex i trånga utrymmen där det är svårt att komma åt på annat sätt.