BOLIST
  • Gör det själv-guide: Byta ytterpanel

    Svårighetsgrad: MEDEL

    Fasader på hus fungerar som det yttre skyddet mot snö, vatten och vind. De finns i mängder av utföranden och material som tegel, puts, plåt och så det i Sverige kanske allra vanligaste – trä. Här följer ett exempel på en ytterpanel med stående brädor och lockläkt.

    Som allt annat har en träpanel en viss livslängd som påverkas av hur den blivit behandlad och hur utsatt den har varit för vatten och vind. Ibland kan det räcka att byta någon enstaka bräda, men ibland krävs ett byte av hela ytterpanelen.

    Förutsättningar för en lång livslängd

    En träpanel är uppbyggd i olika lager av panel, luftspalt och vindpapp. Luftspalten gör att panelen kan torka inifrån och vindpappen gör väggen lufttät och blockerar den fukt som mot förmodan skulle ta sig in bakom panelen.

    Två saker som ökar livslängden är att panelen slutar en bra bit ovanför mark samt att taksprånget är stort. Det kan räcka med några centimeter längre taksprång för att panelen ska få ett bättre skydd.

    Oftast är det norrsidan som först visar tecken på röta och då framförallt vid ändträet, längst ner på fasaden och runt fönster och dörrar.

    Undersök fasades status, riv och reparera

    1. Börja med att riva bort de gamla panelbrädorna, fodren och knutbrädorna. Under panelen sitter de spikreglar som panelbrädorna är spikade eller skruvade i. Är panelen stående är spikreglarna liggande och tvärtom. Det är tack vare dessa spikreglar som det bildas en luftspalt bakom panelen. Undersök spikreglarna efter skador eller angrepp av röta. Undersök också vindpappen som sitter bakom. Ofta brukar dock både vindpapp och spikreglar vara i bra skick medan panelen har gjort sitt. Behöver något bytas eller åtgärdas så gör detta.

    När fodren kring dörrar och fönster är bortrivna, se över drevningen. Passa på att få detta tätt.

    Den nya panelen, planering

    2. När allt är bortrivet och allt dåligt virke och papp är utbytt är det dags för den nya panelen. Här beskriver vi stående lockpanel, som är vanligast. Den består av en bred bottenbräda, vanligen med måtten 22 x 145 mm som sitter med lite mellanrum för att kunna röra sig. En lockläkt täcker skarvarna.

    Panelbrädor finns att köpa helt obehandlade eller grundmålade. Det skiljer i pris, men det skiljer också i arbetsinsats. En viktig fördel med fabriksmålad panel är att grundfärgen lagts på under perfekta förhål-landen inomhus.

    3. Man strävar efter att undvika att skarva stående panelbrädor, så i den mån det går bör man välja längder som räcker till hela fasadens höjd. När detta inte är möjligt löser man det genom att dela av fasaden horisontellt med ett droppbleck emellan. Om man ändå mot förmodan behöver skarva så tänk på att fördela skarvarna över fasaden.

    Börja montera den nya panelen

    4. En korrekt montering av panelbrädor innebär att årsringarna vänds in mot huset, den råsågade ytan vänds utåt och fibrerna ska peka neråt. Brädorna har en råsågad sida och en hyvlad sida.

    Ta ut vinkeln på taket och för över detta till brädorna. Kapa av vinkeln och var noga med att rätt sida av brädan kommer utåt och neråt.

    5. Börja med att sätta den första panelbrädan vid en av knutarna. Sätt panelbrädorna löpande och kontrollera med jämna mellanrum att de sitter rakt. Sätt brädorna med ca 5 mm mellanrum. Runt fönster och dörrar kan man ibland behöva justera brädornas mellanrum lite för att underlätta för monteringen av lockläkten. Anledningen är att inte fönsterfoder och lockläkt ska mötas på ett fult sätt.

    Om det inte går jämnt ut så kan avståndet antingen justeras genom att öka mellanrummen något, klyva en bräda eller genom att använda en smalare dimension på något ställe.

    6. Använd varmförzinkad trådspik för att spika upp brädorna och välj en längd lämplig för tjockleken på panelbrädan. I lärk- och cederpaneler används alltid rostfri spik. Brädorna kan variera i längd ner mot marken och be-höver inte bilda en jämn kant i detta läge. De kapas av senare i arbetet.

    Måla första omgången

    7. När alla bottenbrädor är uppe är det dags att måla fasaden. Väntar du med att måla tills lockläkten är uppspikad kommer omålade skarvar att synas när träet krymper.

    Innan det är dags att sätta fast lockläkten bör man montera knutbrädor, fönster- och dörrfoder. Enklast är att måla dem innan upp--
    sättning.

    Täck skarven mot taksprånget

    8. Kapa till och spika upp en bräda som täcker skarven mellan bottenbrädorna och taksprånget. Dimensionen 22 x 45 mm eller liknande kan vara lämplig.

    Lockläkt

    Kapa sedan till lockläkten med samma vinkel som bottenbrädornas och spika upp dessa så att de täcker springan mellan brädorna. Läkten har en tendens att spricka så förborra gärna och spika läkten mellan bottenbrädorna in i spikläkten. På detta vis kan bottenbrädorna fortfarande röra sig lite, men man får en relativt tät skarv.

    9. När panelen är uppe är det dags att kapa den vågrät i nederkant. Denna kant är väldigt viktig att den kapas i vinkel utåt så att den bildar en så kallad droppnäsa. Vinkeln bör vara ungefär 15 grader och görs enklast genom att spika upp en ribba i fasaden som mothåll när du sågar av brädorna med snedställd cirkelsåg.

    10. Ett av de viktigaste momenten är att olja in ändträet på den droppnäsa du precis har sågat. Det är här de flesta rötangrepp börjar så slarva inte på denna punkt!

    Måla sedan fasaden en sista omgång, och har du gjort allt rätt och underhåller ytskiktet så kommer din nya träfasad att hålla i många år.

    Virke och material du behöver

    Kontakta din närmaste BOLIST-butik för att veta mer om deras utbud av obehandlad, grundmålad och mellanstruken träpanel.